Hoppa till innehållet
Groteket
En tuppkam med en bred karminröd kam högst upp på stjälken, tätt veckad som en hjärnvindling och sammetsmatt i ytan, med små blomax synliga under kammens framkant och avlånga gröna blad med rödanlupna nerver längs stjälken, mot ett gräsfält i mjuk oskärpa.

Tuppkam

Celosia argentea · Amarantväxter (Amaranthaceae)

Blommar i 259 kommuner
4 sorter

Tuppkam i september

Tuppkam säljs oftast under släktnamnet celosia och kommer i två skepnader ur samma art. Tuppkammen har en veckad sammetsvalk som liknar en hjärnvindling; fjäderplymen har en spetsig plym av småblommor. Båda tål avbrott dåligt: en planta som stått för trångt eller för kallt går i blom på tio centimeter och stannar där. Så sent och sätt ut varmt. Fem veckor från sådd till utplantering räcker, och tio är för många.

Blommar i dag

I 259 av 290 kommuner just nu, juli–oktober där säsongen räcker. Fröet mognar mot slutet av blomningen.

Går att så senare

Sådden börjar 20 april i Stockholm och 18 maj i Kiruna.

Groteket

Prydnad · Ettårig

Tuppkam

Celosia argentea

Amarantväxter · Amaranthaceae

Snittblomma

groteket.se

Fröpåse för Tuppkam, framsidan

Snabbfakta om tuppkam

Blomfärg
Karminrött, orange, gult, laxrosa och magenta, ofta med blad och stjälkar i samma ton. Färgen är mättad och matt som sammet.
Ursprung
Tropiska Afrika och Asien, där arten växer som ogräs på störd mark och odlas som bladgrönsak. Det svenska namnet syftar på den veckade valken hos kamgruppen, som uppstod ur en mutation där tillväxtpunkten breddats till en list i stället för en spets. Blomningen i värme är ursprunglig; det är kylan den inte förstår.
Ut efter
Plantera ut när jorden är genomvarm och nätterna ligger över tio grader, ofta i början av juni. Tjugo till trettio centimeter mellan plantorna.
Vatten
Vattna jämnt men undvik att blöta ner valkarna, de möglar i långa regnperioder. Torka utlöser blomning i förtid hos en ung planta, alltså är den första månaden efter utplantering den som avgör.
Fröfångst
Fröet sitter i ett band under blommans yta och är litet, runt och blanksvart. Skaka blomman över ett papper i september. Blandningar kommer rätt i form men inte i färg.

Så- och odlingsdata

Höjd
30–90 cm
Blomningstid
juli–oktober
Vaslängd
10–14 dygn
Sådd inne
april
Utplantering
juni
Groning
7–10 dygn
Groningstemp
22–25 °C
Sådjup
1–2 mm
Plantavstånd
20–30 cm

Förvaras torrt och mörkt

Fröpåse för Tuppkam, baksidan med så- och odlingsdata

Så odlar du tuppkam: sådd, blomning och frost

Tuppkam räknas ur sådd till blomning, men den kritiska gränsen är inte frosten på hösten utan värmen på våren. Kalendern räknar från den dag jorden är varm nog att sätta ut i, och i norr är det den dagen som stänger fönstret långt innan sommaren tagit slut.

Sådden börjar 20 april i Stockholm och 18 maj i Kiruna. Halva landet kan så från 20 april. Blomningen börjar 24 juli i Stockholm och 21 augusti i Kiruna. Första frosten faller omkring 22 augusti i Kiruna och 29 oktober i Karlskrona, och det är den som stänger säsongen. I dag, 8 september, blommar tuppkam i 259 av 290 kommuner.

8 september. Tuppkam blommar i 149, blommar med frosten inom tre veckor i 110 och har fått frost i 31 av landets 290 kommuner.
8 septemberBlommar 149Blommar, frost nära 110Säsongen slut 31

Odlingsåret för tuppkam i landet, skede för skede. Datumet är den dag skedet öppnar tidigast respektive senast bland landets 290 kommuner. Ytterdatumen med kommunnamn står i stycket före.

Året i landet

  1. Så inne20 apr–18 majI landet 20 april–18 maj. Som mest 252 av 290 kommuner samtidigt, och skedet infaller alls i 290.
  2. Blomning24 jul–21 augI landet 24 juli–21 augusti. Som mest 290 av 290 kommuner samtidigt, och skedet infaller alls i 290.
  3. Första frost22 aug–29 oktI landet 22 augusti–29 oktober. Som mest 290 av 290 kommuner samtidigt, och skedet infaller alls i 290.

Pricken är den dag hälften av de kommuner där skedet infaller har nått det. Streckat är spridningen mellan dem.

Osäkerheten i det här svaret

Datum är räknade ur SMHI:s vegetationsperiod, normalperiod 1991–2020. Frostdatumet är härlett ur den och inte mätt, alltså ungefär fem dygn osäkert. Kommunen är vald som upplösning därför att restosäkerheten efter höjdkorrigering är omkring tre dygn, alltså finare än något såråd vi ändå skulle ge. Vegetationsperioden krymper med höjden: ligger din trädgård 100 meter högre än stationen är säsongen ungefär 5,7 dygn kortare. Modellen räknar i årsdagar 1–365 och tar inte hänsyn till skottår. Så räknar vi.

Vi säger till dagen det går att i din kommun.

Ett brev per art och säsong, inget annat. Så hanterar vi uppgifter

Odla tuppkam: sådd, utplantering och skötsel

  1. Sådd

    Så inne i april, fem till sex veckor före utplantering och inte tidigare. Täck fröet knappt, högst två millimeter, för det gror bäst i ljus. Håll tjugotvå till tjugofem grader, då kommer det på sju till tio dygn. Under tjugo grader gror det ojämnt och groddplantorna blir stående. Direktsådd hinner sällan blomma i Sverige.

  2. Förkultivering

    Håll värmen uppe hela tiden, tjugo grader eller mer även efter groningen. En kall natt på fönsterbrädet räcker för att plantan ska sätta blomknopp i förtid, och en celosia som gått i blom som liten växer aldrig ifrån det. Plantera om tidigt och låt aldrig rötterna gå varv i krukan.

  3. Utplantering

    Vänta tills jorden är genomvarm och nätterna ligger över tio grader, oftast i början av juni. Sätt tjugo till trettio centimeter isär i full sol, i mullrik jord som dränerar. Vattna med ljummet vatten första veckan. En utplantering i kall jord i mitten av maj kostar tre veckors tillväxt och ofta hela blomningen.

  4. Skötsel

    Vattna jämnt men undvik att blöta ner valkarna, de möglar i regnperioder. Ge näring var tredje vecka fram till augusti. Toppa snittsorterna vid trettio centimeter om du vill ha många stjälkar, och låt dem vara om du vill ha en stor blomma per planta. Rensa ogräs tidigt, plantan tål ingen konkurrens som liten.

  5. Blomning

    Juli till första frosten, och den enskilda blomman står i veckor utan att blekna. Skär för vas när valken eller plymen fått full färg men innan fröet syns som ett grått band i mitten. I vas håller den tio till fjorton dygn. Samma stjälk torkar utmärkt hängande upp och ner i mörker.

  6. Fröinsamling

    Fröet mognar från augusti och sitter i ett band under blommans yta, litet, runt och blanksvart. Skaka eller gnugga blomman över ett papper i september. En enda planta ger tusentals frön. Blandningarna kommer rätt i form men inte i färg, och F1-sorterna delar upp sig i nästa generation.

Sorter av tuppkam

Alla sorter här hör till Celosia argentea om inget annat står i raden. Kamgruppen ger den veckade valken och plymgruppen den spetsiga plymen, och de sås och sköts likadant. Celosia spicata är en annan art som säljs under samma ord, och den står utskriven med sitt latinska namn.

Sorter av tuppkam med färg och fröform.
SortFärgTyp
Bombay

Snittserien i kamgruppen, framtagen i Japan för yrkesodling. Valken blir tio till femton centimeter bred på en rak stjälk som är lång nog för vas utan förlängning. Kräver mer värme och längre säsong än bäddsorterna, alltså är den den mest krävande på listan.

Karminrött, magenta, orange, gult och laxrosa.OP
Celosia spicata Flamingo Feather

En annan art som säljs under samma ord, med smala axlika blomställningar som liknar vete och skiftar från rosa i toppen till silvervitt nertill. Betydligt tåligare mot kyla och regn än Celosia argentea, och den enda av sorterna här som brukar klara en svensk augusti utan att se sliten ut.

Ljusrosa i toppen som bleknar till silvervitt.OP
Fresh Look Red

En F1-sort i plymgruppen på trettiofem till fyrtio centimeter, tålig mot regn och vind på ett sätt de höga sorterna inte är. Blommar tidigare än de andra och står till frosten utan att behöva plockas. Fröet kommer inte rätt i nästa generation.

Klart karminrött med rödtonade blad.F1
Pampas Plume

En hög blandning i plymgruppen och den vanligaste snittcelosian i fröhandeln. Plymerna är mjuka och fjäderlika, tjugo till trettio centimeter långa, och en toppad planta ger sex till åtta stjälkar. Torkar bättre än kamgruppen och behåller färgen i år.

Blandat: karminrött, orange, gult, laxrosa och krämvitt.OP

Vanliga frågor om tuppkam

Är tuppkam och celosia samma sak?

Ja. Celosia är släktnamnet och tuppkam det svenska namnet på arten Celosia argentea, som är den som odlas. Handeln använder oftast celosia på etiketten och tuppkam i katalogtexten, och båda orden syftar på samma växt. Ordet tuppkam används ibland snävare, bara om den veckade kamgruppen, medan celosia då får stå för hela arten.

Vad är skillnaden mellan tuppkam och fjäderplym?

De är två grupper inom samma art och sås och sköts likadant. Kamgruppen har en veckad, platt sammetsvalk som liknar en hjärnvindling eller en tuppkam. Plymgruppen har en spetsig, mjuk plym av småblommor som liknar en fjäder. Plymgruppen torkar bättre och tål regn bättre; kamgruppen ger den mer uppseendeväckande blomman.

Varför blev min celosia bara tio centimeter hög?

Den har gått i blom i förtid efter ett avbrott, och det går inte att rätta i efterhand. Orsaken är för tidig sådd med rotsnurr i krukan, en kall natt under uppdrivningen, eller torka. Så i april och inte i februari, håll tjugo grader eller mer hela vägen, och sätt ut först när jorden är genomvarm. Fem veckor från sådd till utplantering är rätt, tio är för många.

Går tuppkam att torka?

Ja, och den är en av de bättre torkblommorna. Skär när blomman har full färg men innan fröet syns som ett grått band under ytan, ta bort bladen och häng buntarna upp och ner i ett mörkt och luftigt utrymme i två till tre veckor. Plymgruppen behåller formen bäst; kamgruppens valk krymper något men håller färgen i flera år.

Går tuppkam att äta?

Arten Celosia argentea odlas som bladgrönsak i Västafrika och Sydostasien, där de unga bladen och skotten kokas som spenat. Prydnadssorternas frö är däremot ofta betat och odlas inte som livsmedel, alltså står den här sidan inte bakom att äta det du odlat ur en fröpåse avsedd för rabatten. Vill du odla den som grönsak, köp frö som säljs för det ändamålet.

Problem på tuppkam

Bladen får bruna kanter och plantan står still efter utplantering tuppkam

Symptom

Plantan ser bra ut när den sätts ut i maj, får bruna torra bladkanter inom en vecka och växer sedan inte alls på tre veckor trots vattning och näring.

Åtgärd

Kall jord. Celosia stannar av under femton grader i marken och startar inte om förrän den är varm igen, och de tre veckorna tas ur blomningen i andra änden. Vänta med utplanteringen tills nätterna ligger över tio grader, ofta första veckan i juni i södra Sverige. Täck bädden med svart plast en vecka i förväg om du vill sätta ut tidigare, eller odla i kruka som värms snabbare.

Valkarna blir bruna och möglar tuppkam

Symptom

Efter en regnperiod får blommorna gråbruna fläckar som breder ut sig inifrån valkens veck. Ett gråaktigt ludd syns i vecken och blomman ruttnar nerifrån.

Åtgärd

Gråmögel i den veckade valken, som håller kvar vatten på ett sätt en vanlig blomma inte gör. Kamgruppen drabbas, plymgruppen betydligt mindre. Vattna vid jorden och aldrig över blommorna, ge plantorna trettio centimeter mellanrum så luften kommer åt, och skär bort angripna blommor direkt. Går det inte att undvika på din plats, välj plymgruppen eller Celosia spicata i stället.

Plantan blommar på tio centimeter och växer inte mer tuppkam

Symptom

En liten planta sätter blomma redan i krukan eller strax efter utplanteringen, blir stående vid tio till femton centimeter och bygger aldrig något bladverk. Blomman är liten och plantan ser gammal ut hela sommaren.

Åtgärd

Plantan har fått ett avbrott och gått i blom i förtid, och det går inte att backa. Tre orsaker ger samma resultat: för tidig sådd så att rötterna gått varv i krukan, en kall natt under förkultiveringen, eller torka. Så inte tidigare än april, håll tjugo grader eller mer även efter groningen, plantera om innan krukan är full av rot, och vänta med utplanteringen tills jorden är genomvarm.

Samtidigt som tuppkam

Av alla arter i Groteket delar de här flest dygn med tuppkam, räknat som medel över landets 290 kommuner. Arter i samma familj får ett påslag och kan gå före en art som delar något fler dygn.