Så mäter vi

Groteket säger vilken dag det går att så en art där du bor. Det är ett påstående som går att kontrollera, och den här sidan visar hur vi räknar, vad vi lånar av andra och var vi kan ha fel.

Växtsäsongen

Var kommer säsongen ifrån? Från SMHI. Ur temperaturmätningarna 1991–2020 räknar de fram vegetationsperioden för varje station: dygnen då dygnsmedeltemperaturen ligger över fem grader. Den perioden är grunden för allt sajten säger om när.

Varje kommun får sin närmaste användbara station. Av 702 stationer i materialet har 260 mätserier som är långa och färska nog. Halva landets kommuner har sin station inom 14 kilometer, och den som har längst, Pajala, inom 52.

Avståndet spelar mindre roll än man tror. Höjden gör det. Säsongen krymper med 5,7 dygn för varje hundra meter uppåt, uppmätt över 242 stationspar, så vi räknar om stationens värde till kommunens höjd. Kvar blir en osäkerhet på ungefär tre dygn. Inget såråd är finare än så.

En sak är inte mätt. Normal sista vårfrost finns inte i SMHI:s normalvärden, och frostkänsliga arter styrs av just den. Tills vi räknat fram den ur dygnsminima sätter vi vårfrosten fyrtio dygn in på säsongen och höstfrosten trettio dygn före dess slut. Talen är avstämda mot kända frostdatum i fyra städer och stämmer där inom fem dygn. Det är uträkningens svagaste led, och därför står det här.

Materialet är öppet under Creative Commons Erkännande 4.0. Vi får bearbeta det, och du får kontrollera oss.

Från säsong till såfönster

Säsongen är platsens. Såfönstret är artens och platsens tillsammans. Om arten hämtar vi fyra uppgifter ur fröpåsen och floran: hur många dygn den behöver från sådd till blom, om den sås ute eller drivs upp inne och i hur många veckor, när den blommar enligt kalendern, och hur mycket frost den tål.

Frosttåligheten avgör när plantan får stå ute. En känslig art får det först fyrtio dygn in på säsongen och ska vara färdig trettio dygn före dess slut. En härdig får hela säsongen. En halvhärdig får två veckor mer än den känsliga i vardera änden.

Direktsådden öppnar den dag plantan får stå ute och stänger vid den sista sådd som ännu ger minst trettio dygns blomning. Sådden inne räknas bakåt från utplanteringen med förkultiveringens veckor. Säger fröpåsen maj öppnar fönstret i maj även där uträkningen landat i april: påsen vet något om arten som mätvärdena inte gör.

Blir ingen sådd kvar som hinner blomma visar vi inget fönster alls. Kalendern säger nej, och hur många dygn säsongen är för kort, i stället för ett fönster som inte går att följa.

Arter som blommar året efter sådden, som stockrosen, sås så att plantan hinner rota sig före vintern. Deras blomning, liksom lökarnas, mäts mot kalenderblomningen kapad av platsens säsong: en art som blommar juni till augusti blommar hela sitt fönster i Malmö och en stump av det i Kiruna. Höstsådden räknas ur samma säsongsslut och artens behov av etablering, och bara där säsongen räcker till.

Löken sätts när jorden svalnat, räknat som säsongens sista fjärdedel, och så långt före tjälen att den hinner rota sig, där tjälen antas komma tre veckor efter säsongens slut. Svalningen och tjälen är uppskattningar av samma slag som frosten, och byts mot mätning när den kedjan finns.

Varför inte odlingszonen

Zonkartan mäter om en buske överlever vintern. Frågan på en artsida är en annan: hinner en ettåring blomma innan frosten. Att svara på den med en zonsiffra är att mäta något annat och gissa hur de två hänger ihop.

Vi kunde inte heller räkna om kartan till säsongslängd. Det hade krävt att vi visste vilka platser som ligger i vilken zon, och det vet bara Riksförbundet Svensk Trädgårds karta, vars villkor varken tillåter omarbetning eller omfärgning. Kommunen och SMHI:s mätvärden går att kontrollera. Zonen fick vi bara skriva av.

Slå upp din zon hos Svensk Trädgård

Hur en handlare kommer med

En handlare tas med om den säljer sorten och anger antal frön per påse. Ingen betalar för att synas och ingen kan betala för en placering. Ordningen bestäms av priset per frö, alltid.

Källor

Växtsäsongen kommer ur SMHI, vegetationsperiodens normalvärden 1991–2020, CC BY 4.0 SE, och är höjdkorrigerad per kommun.

Kommunkoderna för alla 290 kommuner kommer från SCB:s statistikdatabas, och koordinaterna från Wikidata (CC0), kommunernas centralorter.